Boys boys boys.

Jag har världens konstigaste killsmak tydligen.

Men dessa tre ÄR snygga i tjejkläder. Enjoy!

Boy number one.

Boy number two.

Boy number three.

Söndag.

Blev en bra söndag till slut. Men då den började tidigt var det kanske bara väntat, blir lite stressigare att få till det när man går upp tolv och inte åtta.
Jobbade idag, och eftersom jag öppnade slutade jag redan klockan tre. Så hade massa tid att göra av med pengar, och jag tog uppgiftan på största allvar. Så blev två svarta klänningar (från Gina och Indiska, speciellt nöjd med den sista) och en svart kjol plus småkrafs från HM. Jag är ganska inne på svart för tillfället, men det är mest för att det är så bra att ha på jobbet. Om man bortser från att kläderna snarare är grå efter en dag på lagret då. Men det ser alltid snyggt ut med svart, och så är det lätt att matcha med den svarta jobbtröjan.

Jaja. Hade inte så mycket vettigt att säga egentligen. Skulle kunna gnälla på idiot-reklamationskunden som kom in fem i fyra och sedan vägrade gå. Så när jag kom tillbaka efter min shoppingtur så fick jag till slut gå in i disskussionen och säga till. När man måste prata med folk som om de är två år börjar jag undra över det mänskliga släktets framtid. Men det undrar jag ofta över nuförtiden av nån anledning.

Tedags nu.

DKNY

Jag har gått och köpt min första parfym. Och då menar jag alltså köpt, för parfymer har jag redan. Några stycken. (Inte riktigt min grej med massa.) Men jag har aldrig köpt någon själv, utan bara fått dem i present. Det närmaste jag har kommit till att köpa själv är när jag önskade mig parfymen från Noa Noa i julklapp för en massa år sen.

Men tycker det är så förvirrande med parfymer. Och då särskilt platserna där man ska köpa dem. Det finns ett sådant utbud att jag blir helt vimmelkantig. Och svimfärdig ovanpå det av alla dofter. Hur är det möjligt att någon överhuvudtaget kan gå in på ett sådant ställe och komma fram till att just så här vill jag lukta! Det är något väldigt intimt med hur en person luktar tycker jag, och det bli så lätt förknippat med olika platser och tidpunkter. Nu har jag tex smörjt in mig med Dove's Summer Glow Body Lotion, och är genast tillbaka ett år i tiden till Skagen-resan. För att inte tala om hur jag är tillbaka på Irland när jag använder min White Musk Body Butter från Bodyshop.

Det finns en väldigt bra scen ur SATC där de provar parfymer. Orkar inte dra det här, men ni som vet vad jag talar om för scen förstår hur jag menar. Hur ska man kunna bestämma sig för vilken doft man vill ha?

Så jag fuskade. Och gick in på Åhlens och köpte den parfymen som jag lånade av Annika förra helgen. Gillade den, och gjorde det lätt för mig. Men tänk om den är helt fel för mig?

A visit from Ireland.

När det på lunchen ringde i min mobil hade jag inte en tanke på att det kunde vara någon särskild. Antog att det var någon som ringde fel, brukar vara så. Så när jag svarar Johanna! och får ett Hi! till svar blev jag helt skakig. Hörde direkt att det var Mike. Fick först hjärtstillestånd och trodde att det hade hänt nått av barnen något. Men han hade bara den glada nyheten att han var i stan några timmar och undrade om jag vill ta en fika. Så jag tog en minilunch bara och en längre rast sen när han kom förbi jobbet.

Fick en stor kram och en puss och hälsningar från my family. Hann bara prata i lite över trettio minuter, men åh vad sentimental jag blev! Sa det att jag faktiskt tänkt tanken många gånger att flytta till Irland, och då speciellt till Galway. Mike trodde också att jag var mer en Galwaybo än en Dubliner. Men det blir ett senare projekt det.

Avslutade dagen med att vara väldigt Irländsk och åka med en kille jag aldrig träffat förut till Statoil. Så hade jag bara halva vägen hem sen.

Den 14 februari.

Jag bryr mig inte. Inte egentligen.

Men kan inte låta bli att känna ett litet hugg i hjärtat. Är man singel på alla hjärtans dag så kan man inte annat än känna sig lite ensam. Och i år. Ja. Kan inte låta bli att undra hur det skulle kunna vara. Men eftersom vi bara chillar så är det ju att hoppas för mycket.

Mac.

Jag är lite nördig.

Taxi 2.

Fick bli taxi till jobbet igår. Surprise surprise!

Men hade verkligen ställt in mig på ersättningsbuss, iklätt mig mjukisbyxor, snowjoggings, mössa och skidjacka, förberedd för väntande och en kall buss. Men efter 20 minuter och inte en buss i sikte gav jag upp. Då hade jag hunnit ringa till kundtjänst och frågat när bussen kunde tänkas komma, och sedan väntat på ett svar som aldrig kom. Efter nån minuts tystnad och några "hallå?" la jag på luren. Men killen brevid mig hade iaf fått ett svar, att hon inte kunde säga om det var en buss på väg eller ej:) Toppen! Så nu är SL skyldig mig 1300 kronor! (Det fick bli en taxibuss, 800 spänn.)

Och så ska det fortsätta hela veckan!

Så nu ska jag ta ut det i förtid genom att strunta i tvätten och mitt ostädade rum, och istället krypa upp i soffan med tända ljus, te och mitt täcke och se antingen en film eller satc. Det funkar alltid.

Taxi.

Tog taxi hem idag.

SL hade plöstligt bestämt sig för att ställa in alla tåg till Gnesta (och fem minutar senare även de till Nynäs) p.g.a fordonskontroll. Som antagligen betydde vagnsbrist, eller det var iaf förklaringen på sl.se. Eller så orkade de bara inte köra tågen idag, himla jobbigt det där, och de som bor sådär ute på landet får ju ändå skylla sig själva. Dessutom, åka buss som tar dubbla tiden är ju bara att få valuta för pengarna, dubbla tiden, men kostar inget extra!

Ja, jag börjar bli smått irriterad. Först ha stått förra söndagen i snön i en halvtimme i Södertälje Hamn och väntat på ersättningsbussen och bli en timme sen hem, och sen i lördags bli 40 minuter sen till jobbet för att tåget var inställt p.g.a personalbrist. Det är fan ingen ursäkt. Skulle villja se vad våra kunder skulle säga om vi satte upp en skylt med "Öppnar först 14.00 p.g.a personalbrist".

Blir spännande att se om jag får åka taxi till jobbet imorgon.

My girl.

Min flicka som jag brukar säga. Lite fel kanske, träffade henne först igår, men känns ändå som så. Lite butter först, men kom sen igång och hade femtusen frågor att ställa. Fick läsa hennes dikter och låttexter hon skrivit, otroligt utrycksfull när hon skriver. Bestämde att vi skulle fika och gå på bio (om hon orkar). "Ta tåget in, gå och fika, gå på bio och sen ta tåget tillbaka till Gnesta" upprepade jag. Så hon vet.

Stranger Than Fiction.

Ett bra tips är att inte gå på bio när man är trött. Men vad gör man inte när pojken får ett infall klockan åtta på kvällen? Måste ju ta chansen. Så gick och såg Stranger Than Fiction med Will Ferrell. Och höll på att somna. Det är möjligt att filmen var bra och att jag bara var för trött, men jag fick verkligen anstränga mig att inte somna. Livsfarligt när man har någon man kan luta sig mot. Men jag klarade det, och var ju sedan tvungen att säga att jag tyckte filmen var ganska bra eftersom att det var min idé att se just den. Det där med biofilmer i sällskap med pojken är en hel vetenskap.